Utfodring

Alla animalier ska vara råa och helst ha en fetthalt under 12%. Köp företrädelsevis svenskt kött för att undvika antibiotika och annat ohälsosamt i köttet. Ultimat är svensk kött från gräsbetande djur.

Varva gärna mellan olika köttslag, inälvor, fisk och ägg. Olika köttslag innehåller lite olika aminosyror. Bra att för hunden att få i sig så många olika som möjligt.
Förhållandet mellan protein och fett ska vara: protein 20-22% / fett 8-10% (detta är mycket viktigt)

 
Ge fet fisk varje vecka. Bäst är makrill, sill, strömming. Fisken måste frysas i minst en vecka innan servering för att eventuella parasiter i fisken ska dö. Hund på 10 kg behöver ca 120 gram fet fisk/vecka för att få i sig tillräckligt med omega3. Se till att fisken inte är insjöfisk eller fångad i Östersjön.

Äggula kan vara rå. Annars koka och ge hela ägget (ej skalet).

Nötter och frön är också fullproppade med nyttigheter. Frön och nötter behöver blötläggas i lättsaltat vatten och malas innan servering. Håller ca 1 vecka i kylskåp.

Alla grönsaker (utom tomat, slanggurka, babyspenat och all form av sallad) måste kokas och finfördelas i matberedare eller mosas ordentligt. Går utmärkt att köpa stora påsar frysta grönsaker och koka. Undvik de med majs i. Spar kokspadet i en kanna i kylen och häll sedan lite på maten.

Ge gärna surkål i liten mängd till maten. Balanserar matsmältningen på ett bra sätt.

Frukt serveras rå och helst något övermogen. 

En eller ett par måltider/veckan bör vara av ett mer lättsmält slag för att hundens immunförsvar ska kunna återhämta sig och fungera på ett bra sätt. Ge då tex vit fisk eller mycket magert kycklingkött i mindre mängd tillsammans med grönsaker och frukt. Gärna färsk ordentligt mogen ananas eller papaya eftersom den hjälper kroppen att spjälka proteinet.

Presentera de olika ingredienserna var för sig i skålen, så att hunden kan välja vilken den vill äta. Ibland kan det ta lite tid att vänja sig vid vissa smaker och ibland känner hunden själv att det är något den inte mår bra av.

  • En vuxen hund behöver sällan äta mer än 1-2 % av sin kroppsvikt dagligen.
  • Enstaka energikrävande hundar behöver 3 % eller mer.
  • Runt 5 % av kroppsvikten dagligen kan behövas för valpar och växande hundar av stora raser

Det bästa är om maten är rumstempererad när man serverar den.

Våra hundar behöver också riktiga råa ben att gnaga på.

 Ben delas in i två grupper, ben som hunden tuggar i sig (typ tunna revben) och ben som hunden gnager på (typ nackkotor, nötrevben mm) . Båda typerna är bra för hunden men får den ben som den tuggar i sig ska dessa räknas in i hundens mat. Tänk på att inte ge för ofta eftersom benen tar lite längre tid att smälta. Ben att gnaga på kan man ge hur mycket som helst.

Att ge hundar ben att tugga på är inte endast riktigt ur näringssynpunkt utan är ocså en god sysselsättning och motsvarigheten till en god tandrengöring, tar bort plack och förhindrar tandköttsproblem. Råa ben ger en lättsmält källa till kalcium, fosfor och andra mineraler.

Utfodring med ben gör magens muskelskikt starkare vilket kan förhindra magomvridning. Ben har också en renande effekt som ger grovhet i kosten, och bulk för friska tarmrörelser. Utfodring av råa ben kan också förhindra problem med analsäckarna då tarmrörelser (och den ofta lite hårdare avföringen) efter utfodring med ben är kraftigare vilket hjälper till att trycka ur analsäckarna och bli av med överskott av analsäckssekret.

Att tugga på råa ben håller våra hundar, speciellt valpar och ungdomar sysselsatta.

Den nötande verkan av dessa hårda men inte alltför tjocka ben är perfekt för att hålla hundens tänder glänsande utan risk för tandfrakturer. De ben man bör undvika är bärande ben typ märgben eftersom de är alldelses för hårda i sin benstruktur och rörben som kan bli mycket vassa. Råa kycklingvingar är utmärkt tugg och mat för den lite mindre hunden och andra hundar som inte är så glupska att dom sväljer det helt. Ben som ska undvikas är ”bärande ben” och rörben, alltså ben som håller djuret upprätt t ex märgben.

Tänk att variation är a och o. Ju mer olika saker hunden får i sig desto bättre. Man behöver inte variera med olika saker varje mål. Det går bra att ge samma kött under några dagar och sedan kan man byta till något annat. Lika dant med grönsaker och frukt.

För att göra matportionerna lite mer fylliga om hunden har svårt att hålla vikten (är för smal), varva mellan, sötpotatis, välkokt fullkornsris (dubbla mängden vatten och dubbla koktiden), bulgur eller hirsgröt. Du kan också varva med Magnusson Blanda fullkornskulor. Är hunden för tjock uteslut dessa prudukter helt.

Till denna varierade kost behövs inga extra tillsatser i form av vitaminer, oljor eller annat. Naturen ger det hunden behöver.

 

Råutfodring i praktiken

Animalier

Nötkött/nötfärs
Fläskkött/fläskfärs
Kycklingkött/kycklingfärs
Viltkött/viltfärs
Viltsvinskött/viltsvinsfärs
Fet fisk som sill, makrill, strömming
Vit fisk
Lamkött/lamfärs
Kalkon
Ägg
Emmzos BARF-kött med 10% ben (Här får hunden både kött och ben, finns i flera olika köttslag)

Huvudkomponenten i råa dieter består av muskelkött för att säkerställa tillräckliga proteinnivåer och aminosyror tillhandahålls för optimal hälsa. Förutom muskelkött och muskelorgan, klassificeras ingredienser som råfett och brosk som muskelkött i råa dieter.

En rå diet bör ha minst 50% rött muskelkött för att ge högre nivåer av mineraler och vattenlösliga vitaminer för en balanserad kost. Dessutom bör den råa kosten ge rått fett för att säkerställa och upprätthålla stabila och konsekventa energinivåer.

vegetabilier

Morötter
Blomkål
Broccoli
Palsternacka
Brysselkål
Kålrot
Tomat
Slanggurka
Rucola
Babyspenat
Nässlor

Att lägga till en liten mängd djuppigmenterade grönsaker, förberedda för optimal matsmältning, till hundens diet rekommenderas av flera skäl. Även om hundar inte kräver grönsaker för att få en balanserad kost, är grönsaker användbara för att säkerställa att kosten innehåller alla viktiga näringsämnen. Dessutom ger grönsaker andra fördelar utanför deras näringsinnehåll.
Gynnsamma fytonäringsämnen hjälper till att bekämpa fria radikaler, inflammation, åldrande och till och med cancer!
Tillägget av fiberbaserade livsmedel hjälper till att reglera avföring, främjar en hälsosam tarm och producerar SCFA och vitamin K.
Stärkelserika grönsaker är ett fördelaktigt tillskott för att ge en alternativ energikälla när höga fetter inte tolereras.

inälvsmat

Lever
Hjärna
Hjärta
Lunga
Njure
Mjälte
Bukspottkörtel
Testicklar

Inälvor är starkt rekommenderade ingredienser för råa dieter som ger väsentliga näringsämnen och hjälper till att skapa en balanserad diet. Dessa organ, särskilt lever, är viktiga för att säkerställa att den råa kosten ger rekommenderade intag av vitaminer och mineraler. 

BEN

Kycklingvingar
Nötnacke
Revben

Rådieter för hundar innehåller 10-15% ätbart ben,  Lämpliga råa köttben bör väljas för att ge essentiellt kalcium.

Om råa ben inte ingår är ett kalciumtillägg berättigat för att säkerställa att kosten ger tillräckligt med kalcium för optimal hälsa.

 

frön och nötter

Hampafrön
Solrosfrön
Pumpakärnor
Mandlar
Pinjenötter
Paranötter

Att tillsätta frön och nötter till hundens diet är fördelaktigt och användbart när man komponerar en komplett och balanserad rådiet. Många frön och nötter ger essentiella fettsyror som ALA, GLA och LA förutom deras fettlösliga vitamin- och mineralhalt.

För att hundar ska få mest näring ur frön och nötter måste de blötläggas (12-24 timmar i lättsaltat vatten), sköljas och malas innan de serveras. Välj alltid råa frön och nötter som inte är giftiga och inte har rostats, saltats eller kryddat.

 

frukt och bär

Gärna övermogen frukt

Jordgubbar
Blåbär
Hallon
Björnbär
Äpple
Banan
Melon
Ananas
Päron
Kiwi

Frukt, särskilt bär, är mat som ger bra antioxidanter som bekämpar fria radikaler, förhindrar oxidation och främjar optimal hälsa.
 

 

komplettering

Svårt att hålla hullet, då kan detta vara bra att ge.

Sötpotatis
Bulgur
Hirsgröt
Välkokt fullkornsris
Korngryn
Magnusson Blanda fullkornsvete

FETT

Kokosolja
GEE-smör
Ekologiskt smör

Lästips

De kommersiella fodren blir bättre och bättre, åtminstone om man ska tro tillverkarna. Hur kan det komma sig att veterinärernas väntrum fylls av hundar som lider av samma sjukdomar som sedan länge drabbar människor?

Cancer, diabetes, tand-
och tandköttssjukdomar, allergiska symtom, eksem, klåda, magtarmsjukdomar, skelettsjukdomar, epilepsi och kramper, övervikt/undervikt… Om de moderna hundfodren är så bra, varför blir inte hundarna friskare och friskare, istället för sjukare och sjukare? Tanken med den här boken är att på ett rakt och lättförståeligt sätt förklara för hundägaren varför man bör avstå från processade foder för att istället ge hunden en naturlig och sund hemmagjord kost -– ett val som inte bara förbättrar hundens hälsa på både kort och lång sikt, utan även sparar åtskilliga tusenlappar i veterinärkostnader. Det är viktigt att hundägaren blir medveten om hur foderindustrin har förvandlat något som borde vara uppenbart, enkelt och okomplicerat till att vara något oerhört avancerat, komplicerat och så pass skrämmande att hundägaren inte vågar annat än att förlita sig på en cynisk och profithungrig miljardindustri som gnuggar händerna i förtjusning och cashar in enorma vinster.

Det är dags att förändra! Det är alla hundars självklara rättighet att få äta riktig mat, full av naturlig näring. För vad ger oss människor rätt att försöka läxa upp och tillrättavisa naturen? Vi har kommit långt i vårt storhetsvansinne när vi tror oss kunna utmana naturens egen strategi med våra simpla vetenskapsbaserade matsubstitut. Vi behöver istället lära oss är att lita på naturen som redan har alla svar. Naturen ropar på uppmärksamhet, vi behöver bara stanna upp och lyssna…

Här finns massor av matnyttigt att läsa, bra råd och utfodringsförslag för dig som vill ge det bästa till din hund.

Har din hund problem som kan vara kostrelaterat hittar du det i Anne-Lis blogg. Mycket matnyttig läsning.

Det finns till och med filmer som visar hur man på ett enkelt sätt gör bra mat till hunden.

Man kan också vända sig till Anne-Li för kostrådgivning.

Anne-li stand

Telefon: 0479 800 26

Telefontid: Måndag-torsdag 10-15

Fredag 10-12

BARF DIET

Biologically Appropriate Raw Food (BARF)
Diet Guidelines

PMR DIET

Prey Model Raw (PMR)
Diet Guidelines

KETO DIET

Ketogenic Raw Food (Keto)
Diet Guidelines

Tycker du det verkar krångligt

Så har kan utfodringen göras lite enklare. Det hindrar ju inte att du när andan faller på eller tiden räcker till kan blanda in den något mer ”krångliga” utfodringen ovan.

Mush grönsaksblandning innehåller; Isbergssallad, broccoli, spenat, gurka, kallpressad solrosolja, camelinaolja, citrusfiber. Bara att tina och servera. Surkål på burk eller andra syrade grönsaker är också bra.

MUSH B.A.R.F. Basic Grönsaker

Frukt, nötter och frön precis som kokosfett och riktigt smör köper du också i en vanlig matvarubutik. Tänk på att frön och nötter måste blötläggas 12-24 timmar i lättsaltat vatten, få torka och sedan malas. Håller i vecka i kylskåp.

FRUKT, NÖTTER, FRÖN, FETT

Här följer ett förslag på hur mycket jag ger mina hundar per mål. De äter två sådana mål om dagen. Jag väger inte varje mål utan har lärt mig att se ungegefär hur mycket av allt de ska ha. Det här kan du utgå från och ändra mängd när du ser på din hund om den behöver mer eller mindre. Detta är mycket individuellt och styrs av hundens aktivitetsnivå, årstid, tjocklek på päls, ålder mm.

Hane 9 kg

70 gr kött/ben (Emmzo)

7 gr lever

7 gr andra organ

60 gr grönsaker

3 gr frukt

1 tsk frö/nötblandning

1 tsk kokosolja eller smör

tik 6 kg

55 gr kött/ben (Emmzo-Barf)

6 gr lever

6 gr andra organ

30 gr grönsaker

2 gr frukt

1/2 tsk frö/nötblandning

1/2 tsk kokosolja eller smör

Lycka till!!!